Vikingaskepp

Vikingaskepp i Äkta silver.
Det vanliga vikingaskeppet var det så kallade långskeppet. Det hade både mast och åror, och det krävdes mellan 24 och 50 man för att ro. Masten kunde monteras ner då man skulle smyga sig osedda in på en kuststad. Skeppen byggdes Extra låga för att kunna ta sig in på grunda vatten.
Vikingaskeppen var mycket viktiga för Vikingarna då de användes flitigt vid plundringar och handel. Resor till sjöss och möten med främmande folkslag ledde till nya idéer och seder som förändrade Norden för alltid.
Skeppen dekorerades ibland med drak– eller djurhuvuden i fören och kallades då för drakskepp. Stridssköldarna hängdes längs relingens utsida till skydd för de som rodde samtidigt som borden blev högre. I aktern satt en stor "åra" som användes som roder, företrädesvis på högra sidan av skeppet - varifrån ordet styrbord kommer.
Långskeppens era var från 700-talet till 1200-talet och det äldsta och kanske viktigaste gravfyndet härstammar från 800-talet i Oseberg, Norge. Det sk. Osebergsskeppet.