Frimurare ringen

Frimurare ringen som härstammar från frimurarna som uppkom på medeltiden då många katedraler började uppföras. Murare var tvungna att vara medlemmar i gillen som hade monopol på sitt hantverk i sitt område och såg till att traditioner, lagar och regler efterföljdes.
Sen fanns det murarmästare och byggmästare vars uppgifter mer liknade våran dags arkitekter. De var inte bundna till en plats utan som var fria att söka arbete där det gavs och som därför kom att kallas frimurare.
Yrkesstoltheten bland frimurarna var hög och man försökte liksom alla yrkesgrupper bevara sina yrkeshemligheter inom kåren. Man hade en speciell lokal där man höll till. Den engelska benämningen på denna lokal blev lodge, på svenska loge.
Frimureriet byter sedan skepnad då katedralbyggandet avtog under 1600-talet.
Man tog in allt fler icke-hantverkare i logerna som sedan kom att vara i majoritet. Denna utveckling inleddes i England och i Skottland och 1717. Frimureriet blev teoretiskt inriktat. Med religiösa frågeställningar skulle man ge medlemmarna insikt om sig själva, hitta sin plats i samtiden och kunskap om livets mening. Man inledde också ett omfattande hjälparbete där man med insamlade medel hjälpte samhällets utsatta.
Frimurare system består av olika grader. De tre första graderna är lärling, gesäll/medbroder och mästare.
Det svenska frimureriet, det så kallade svenska systemet skiljer sig från de övriga systemen. Det vilar kristen grund och systemet bygger på ett tiogradigt system där de tre första graderna är lärling, medbroder och mästare.