Det unika djuret varg.
Varg är ett fornnordiskt som användes som "Noa-namn" för Ulv/Ulf. Noa-namn var ord som man använde istället för det rätta ordet, antingen på grund av rädsla eller på grund av vördnad för ordets bärare. Varg betydde ursprungligen dråpare, strypare, niding, laglös, främling. I de flesta sagor och historier beskrivs vargen som ett ondskans väsen. I den nordiska mytologin ackompanjeras Oden av de två vargarna Gere och Freke. Men Oden hade inte en bra relation till alla vargar för det. Fenisulven var en ond figur som hölls bunden. Men vid världens undergång (Ragnarök) slet den sig loss, slukade solen och slogs med Oden. Under antiken såg man vargen som ett spökdjur och man trodde att man kunde tappa talförmågan bara av att titta på en den. Men det finns mer positiva kopplingar också. Enligt aztekisk mytologi så är den ylande vargen dansens gud. Inom grekisk och romersk mytologi var vargen helgad åt krigsgudarna Ares / Mars och symboliserade mod. I ett flertal myter från norra Kina ammar och fostrar varghonor människobarn. Liknande berättelse hittas romersk mytologi där tvillingarna Romulus och Remus ammas av en varghona.